Så kan Försmädligt löje användas i en mening
- Men glädjen var dock allmän och jag näpstes med allt det löje, som tillkommer en fantastisk tok.
- Redan en sådan titel på en bok skulle ju dränka den i löje.
- Dock, jag vill lämna det visset och multnat, ty jag har icke hjärta att lassa mer löje på ynglingens skuldror.
- Ja, mannen med ryggtavlan hade vänt sig om och betraktade honom uppmärksamt med två pepparbruna ögon, i vilka dolde sig ett halvt löje.
- ( betraktar henne med ett ironiskt löje ).
- Clownen drog honom i örat och svarade med ett mycket överlägset löje :
- Men en av pigorna, ny på gården, var så full av skälmskhet och löje att hon måste skratta i tid och otid.
- Vände hon sig mot honom, mötte hon hans ögon, alltid hade de ett uttryck av ironi eller lätt löje, som om han skrattat åt henne.
- Min skälmaktige far hade svårt att undertrycka ett litet löje.
- Polischefen skrattade ett obeskrivligt försmädligt skratt i falsett.
- Vad Johannes Hall beträffar, fann hon honom mera ful än vacker, men hon upptäckte småningom, att han hade ett gott och vinnande löje.
- Den gamle chefen log ett krusigt löje :
- Och han drog till med ett litet löje.
- Karl Hammers löje var bitande.
- Han låtsade emellertid icke om någonting, vände sig endast bort med sitt mest ironiska löje.
- Vartill denne försmädligt genmält :
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
